Finland tar nytt grepp om långtidsarbetslösa

Reformen är inspirerad av erfarenheterna från Danmark och marknadsförs som en ”samhällsgaranti för långtidsarbetslösa”.

Lockbetet är 200 euro mer per månad jämfört med att vara passiv. Men stat och kommun strider nu om vem som ska betala. Bakgrunden är att stödet har förvandlats från ett verktyg för att aktivera långtidsarbetslösa till något som närmast liknar ständigt utkomststöd.

Finland har haft stor arbetslöshet ända sedan djupdykningen i den ekonomiska konjunkturen i början av 1990-talet. Förra året började antalet långtidsarbetslösa stiga igen och de är nu uppe i 170.000 personer, medan 60.000 kommer till varje år.

Något har gått snett

Arbetsmarknadsstödet introducerades för tio år sedan som ett svar på behovet av aktivare åtgärder för långtidsarbetslösa. Men något har gått snett och av de cirka 100.000 personer som får stödet deltar bara var femte i aktiveringsprogram. Och många är fortfarande unga, varannan som får arbetsmarknadsstöd är under 45 år.

En förklaring är att det är staten som betalar ut pengarna, medan kommunerna ska stå för aktiveringsåtgärderna. Ett exempel: Om en arbetslös kvinna har barn är det billigare att staten står för pengarna och hon hålls hemma än att kommunen aktiverar henne och tvingas ställa upp med dagvård för barnet. Det här vill regeringen ändra på så att kommunerna faktiskt gör något konkret.

Enligt reformförslaget ska finansieringen nu fördelas jämnt mellan stat och kommun och arbetsministeriet går som bäst igenom hur var och en av landets hela 432 kommuner ska kompenseras.

Hård kritik av regeringen

Finlands kommunförbund har suttit med i arbetsgruppen som arbetat fram förslaget, men hoppade i ett tidigt skede av beredningen och går nu ut med hård kritik mot regeringen. Kommunerna menar att det handlar om att erbjuda nya vettiga arbetsuppgifter åt 50.000-60.000 långtidsarbetslösa ute i landet, vilket de betecknar som orealistiskt. Regeringens åsikt är att kommunerna med tiden börjat betrakta arbetsmarknadsstödet som utkomststöd utan förpliktelser.

- När någon förlorar sitt utkomststöd upplever de att det handlar om kommunens pengar, inte den arbetslöses, säger programdirektör Harri Skog, som ansvarar för det nationella sysselsättningsprogrammet.

Arbetsminister Tarja Filatov säger att reformen inte kan genomföras utan tilläggsfinansiering och att den ska vara kostnadsneutral för kommunerna. Arbetsgruppen har räknat ut att det handlar om 150 miljoner euro årligen för kommunerna, pengar som staten då ska bidra med. Det är i sista hand finansministeriet som bestämmer när ramarna för nästa års budget slås fast inom kort.

Harri Skog säger att reformen inte bara handlar om dagens situation.

- Det här är strukturella förändringar som riktar in sig på framtiden, inte bara på dagens problem.

Fram till år 2015 försvinner en miljon finländare från arbetslivet, antalet nya arbetstagare är långt färre än de som blir pensionärer.

- Personer som länge fått arbetsmarknadsstöd är i regel ännu i en bra arbetsför ålder. Finland kommer att behöva deras arbetsinsats på grund av den förändrade åldersstrukturen, sade arbetsminister Tarja Filatov när hon presenterade regeringens planer i februari.