Öresundsbron 25 år i en region som skapar dynamik

– Viktigt är att visa upp närheten och vänskapen mellan våra länder. Länder som är i krig är inte dömda att värna sin fiendskap. Det finns också en väg ut. Syskonkärleken mellan Danmark och Sverige är ett exempel på det.

Orden är Hans Wallmarks, Sveriges ambassadör i Danmark. Han syftar på är att det ofta sägs att Danmark och Sverige är de två nationer som kämpat flest gånger mot varandra. Värt att nämna är att Sverige har vad som kallas ”ett svårslaget världsrekord i fred”. Landet har i över 200 år inte legat i krig vid ett enda tillfälle.

Integrerad arbetsmarknad målet

Beslutet att bygga en bro mellan de två länderna fattades av svenska och danska regeringen i mars 1991. En integrerad arbetsmarknad var drivkraften.

Idag är Öresundsregionen Nordens största arbetsmarknad. Här bor 4,2 miljoner människor.

Smidiga transportmöjligheter en styrka

Linus Eriksson, vd för Øresundsbron sedan 2020, är imponerad över hur trafiken mellan Sverige och Danmark utformats.

– Vi har ett enormt bra sammanhängande system här i regionen där bron är som en pulsåder. Det går att stiga på tåget på vilken station som helst i Skåne och även resa från i Göteborg, Kalmar och Karlskrona och komma ända fram till Köpenhamns flygplats, säger han.

– Det en rimlig förväntan att transporterna fungerar, säger Linus Eriksson, vd för Øresundsbron.  Foto: Øresundsbron

Med en bakgrund som trafikdirektör för Skånetrafiken samt regionchef för trafikledning för all väg- och tågtrafik på Banverket, nuvarande Trafikverket, är han sedan länge angelägen om kundernas behov.

– Bland pendlarna har vi cirka 1 800 personer bosatta på svenska sidan som jobbar inom sundhetsväsendet i Danmark. De måste komma i tid till jobbet. För dem och för alla andra pendlare och för dem som av andra anledningar ska korsa sundet är det en rimlig förväntan att transporterna fungerar.

Ännu en?

I diskussionen om ytterligare en fast förbindelse mellan de två nordiska länderna förekommer frågan om utrymmesbrist råder på själva bron. Linus Eriksson svarar:

– Vi använder endast två tredjedelar av järnvägstrafiken. Så fullt på järnvägen blir det inte förrän möjligtvis om 50 år. På motorvägen finns det också utrymme för mer trafik.

Men redan om fyra, fem år kan läget förändras. Då öppnar den nya Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Tyskland och Danmark. En sänktunnel som gör att resan mellan tyska Puttgarden och danska Rødbyhavn endast kommer ta 7 minuter med tåg och 10 minuter med bil, en tågresa mellan Malmö och Hamburg cirka 3 timmar.

– Flaskhalsarna förflyttas norrut eftersom Danmark redan bygger ut sin järnväg bland annat vid Köpenhamns flygplats och Tyskland är på väg att göra det medan den svenska planeringen som innebär två nya spår mellan Lund och Hässleholm är en realitet först 2048 även om beslutet redan kom hösten 2023. Det kan skapa köer på brons landanslutningar, säger Linus Eriksson.

I samma regeringsbeslut ingår utbyggnad av dessa landanslutningar, det vill säga de motor- och järnvägar som leder fram till Øresundsbron. Men ännu är spaden inte satt i jorden, berättar Linus Eriksson och tillägger:

– Det är inga stora åtgärder, de skulle alla vara möjliga att genomföra inom 1–2 år om vi vill, så sammanfattningsvis ligger Sverige efter.

Innan och efter

Under de 25 år som gått sedan Øresundsbron invigdes har områdena nära brofästena kraftfullt utvecklats. Linus Eriksson ser det som en direkt följd av beslutet att bron skulle byggas.

Han nämner Ørestad, på ön Amager öster om Köpenhamn, och dess svenska pendang Hyllie, båda stadsdelar med tusentals arbetsplatser. Samt Citytunneln, Malmö Live, Turning Torso och högskolan som nu är universitet.

– När Danmark och Sverige bestämde sig för att bron skulle byggas blev det som ringar på vattnet. Det finns verkligen ett före och ett efter beslutet.'

Bron förenar

Øresundsbrons vd vägrar tro – trots rådande världsläge – att de bästa åren är de 25 som gått sedan bron invigdes. Potentialen i Öresundsregionen är enorm, menar han, inte minst med tanke på de stora arbetsgivare som finns här.

– Många fler skulle kunna pendla över sundet. Målet för 2030 är att vi ökar antalet pendlare till 30 000, säger han, och pekar på Øresundsbron som en god symbol för det nordiska.

– Vi är en bro mellan två länder och vi fortsätter att bygga broar. Som att öka turismen på båda sidor av sundet genom avtal med olika aktörer, säger han.

Samarbetet mellan de nordiska länderna ser Linus Eriksson som gott. Han tror på det och önskar mer av den varan. De nordiska länderna behöver komma ännu närmare varandra och även oftare träffas fysiskt, anser han.

– Vi har haft nordiska samarbetsministrar i olika konstellationer på besök hos oss flera gånger, säger han och passar på att ge just dessa ministrar en eloge utifrån vad som hände efter att gränsen mellan Danmark och Sverige stängdes under coronapandemin.

– Då var Öresundsregionen inte det bästa exemplet på gott samarbete länderna emellan. Tack vare dessa ministrars engagemang ska vi inte hamna där igen, säger han.

Gränsregion eller integrerad region?

När bron invigdes 1 juli 2000 var euforin var stor. Det intygar även Uffe Palludan, dansk nationalekonom och framtidsforskare, som skrivit flera böcker om den region som Danmark och Sverige delar.

Uffe Palludan, dansk nationalekonom och framtidsforskare. Foto: privat

Redan 1990 skrev han en artikel om de ekonomiska möjligheter som fanns i att göra Själland och Skåne till en integrerad region. Hans utgångspunkt var den pågående diskussionen om EGs inre marknad och att BNP för de europeiska medlemsländerna skulle öka med fem procent om alla gränsbarriärer försvann, enligt en rapport från EG-kommissionen.

– Om den inre marknaden skulle genera en ökning på fem procent skulle en integrerad Öresundsregion kunna göra detsamma, säger han och tillägger:

– Under förutsättning att det blev gratis att använda samtliga förbindelser över Öresund.

Enligt Palludan har fokuset på Öresundsregionen legat alltför mycket på vad han på danska kallar för ”det trafikala” i stället för att utgå från de möjligheter som redan finns. Han rekommenderar därför ett besök på piren i Skovshoved, ett gammalt fiskeläge tio kilometer norr om centrala Köpenhamn.

– Därifrån ser du hur regionen rent geografiskt hänger ihop. En klar dag kan du titta mot söder, titta mot öster och titta mot norr. Då ser du samtidigt Köpenhamn, Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg. Tillsammans har dessa städer en stor befolkning och också en stor potential att skapa en verkligt integrerad region, säger han.

För att genomföra något sådant krävs det kunskaper om hur det andra landet fungerar – både hos lokala och centrala myndigheter samt att näringslivet utnyttjar synergieffekterna av att samarbeta tvärs över sundet anser Palludan.

Palludans förslag är – förutom att skolorna ger mer undervisning i ”det andra språket”, ett ofta förekommande önskemål från flera Öresundsengagerade – att koordinera sysselsättningspolitiken länderna emellan, inte minst nu när Själland har stort behov av arbetskraft samtidigt som arbetslösheten är hög i Skåne, liksom trafikplaneringen och erbjuda en bussmetro över Öresund.

Det vill säga bussar som med täta avgångar förbinder Köpenhamns flygplats med centrala Malmö. Samt en flygbåt mellan Helsingborg och Nordhavn i Köpenhamn där det är möjligt att fortsätta resan med buss, metro, tåg och hamnbuss.

– Att man inte har utnyttjat Öresundsregionens potential är inte ett argument för att den inte finns där, säger han.

Danmarks dåvarande skatteminister Jeppe Bruus (S) och Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) skrev i början av juni i fjorunder det nya Öresundsavtalet. Foto: News Øresund

2024 – ett särskilt år för Öresundsregionen

Utan att gå i polemik med Uffe Palludan går det att visa att förra året var ett år då flera händelser angelägna för Öresundsregionens utveckling ägde rum.

Några av dem här, i oprioriterad ordning:

• Nytt, av många pendlare efterlängtat, skatteavtal mellan Danmark och Sverige undertecknades av danska och svenska finansministrarna i juni under mötet i Greater Copenhagen Task Force, ett forum som bildats för att näringslivet och regeringarna i de båda länderna ska kunna samtala med varandra.

• Antalet pendlare över Öresund – alla trafikslag – steg fjärde kvartalet till 21 585. Att jämföra med 2 788 pendlare år 1999, året innan bron invigdes.

• Antalet personresor över Öresund över året satte rekord med 105 212 personresor per dag.

• Framtida överskott från broavgifterna ska när de statliga lånen är betalda, vilket de enligt beräkningarna ska vara år 2050, gå till infrastruktursatsningar i Öresundsregionen. Svenska brodelägaren Svedabs lån till landanläggningarna beräknas vara återbetalda redan 2029 vilket frigör ett pengaflöde.

• Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg besökte Malmö i september för att diskutera Öresundsregionen, djupare integrering och möjligheterna som uppstår när Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar.

• Ett fjärde förslag på hur trafiken mellan Danmark och Sverige landvägen kan byggas ut presenterades av Sweco ”Potential i befintlig Öresundsförbindelse. Så kan Öresundsbron framtidssäkras till år 2100”. 
Les: Metro från Malmö till Köpenhamn - ett av tre megaprojekt
Les: Vilket alternativ är bäst?

Vända sig utåt

– Vi fortsätter att tala om gränshinder om och om igen, men har inte riktigt kommit vidare till nästa steg i gränsregionens utveckling med diskussioner om gränsdynamik och tillväxtmöjligheter över Öresund.

Det säger Johan Wessman, vd för Öresundsinstituttet  och fortsätter:

– Det har funnits en regional bubbla där Öresundsaktörer diskuterat gränsproblem med varandra utan att få med nationella aktörer. För några år sedan ändrades det genom bildandet av Greater Copenhagen Task Force.

Även vi på Øresundsinstituttet jobbar sedan några år aktivt även mot den nationella nivån och har bland annat mycket goda kontakter med ländernas ambassadörer, säger Johan Wessman.

Förutom att göra analyser och presentera fakta samt driva nyhetsbyrån News Øresund arrangerar institutet nätverksmöten och specialutformade resor för sitt Öresundsnätverk. Syftet är att bidra till en ökad kunskap om utvecklingen i Danmark och Sverige med fokus på Öresundsregionen.

Därutöver bjuder de även in aktörer utanför regionen.

– Vi insåg att vi måste jobba mer mot Stockholm och arrangera möten där vi visar vad Öresundsregionen är för något och hur vi arbetar här. Institutet ska konnekta folk mellan länderna och sedan glatt se att något växer fram på egen hand, säger Johan Wessman.

Sned fördelning av arbetsstyrkan

Bland de personer Johan Wessman möter i Öresundsregionen märker han en optimism.
Men det finns också en oro inför framtiden. Inte enbart på grund av rådande omvärldsläge utan för att Danmark och Sverige kantrar när det kommer till arbetsstyrkan.

– Vi gjorde en analys av befolkningsutvecklingen och såg att medan arbetsstyrkan i Danmark minskar med 300 000 individer per år ökar den i Skåne med 400 000. Men det kan också positivt bidra till en ökad Öresundspendling, säger Johan Wessman.

Redan idag råder det konkurrens om arbetskraften mellan de två länderna. Danmark rekryterar gärna svensk sjukvårdspersonal och svenska ingenjörer, som även är eftertraktade i Sverige.

– Det kan komma uppstå skav i regionen när man slåss om samma arbetskraft. En konsekvens är att de danska ingenjörslönerna smittar av sig till Skåne. Det skapar en starkare region och bättre tillväxt med effekter som vissa tycker är bra men andra anser vara mindre bra, säger Johan Wessman.

En ännu olöst utmaning är svårigheterna för många arbetssökande tredjelandsmedborgares bosatta på svenska sidan att ta ett jobb i Danmark, även om pendlingstiden är kort.

Les: Insatser på gång för att få full rörlighet i Nordens största  arbetsmarknad

Samarbete på tvärs

Så är vi tillbaka till Hans Wallmark. Han ser möjligheter till vidareutveckling av Öresundsregionen och andra gränsregioner. Av sina 18 riksdagsår satt han 16 av dem i Nordiska rådet. Han har även en rent praktisk erfarenhet av en annan gränsregion med uppväxt i Haparanda vid gränsen mellan Finland och Sverige.

– Det finns likheter och det finns skillnader mellan gränsregionerna. Jag är tillräckligt optimistiskt för att tro att de goda exemplen sprider sig om man ser regionerna för vad de är.

Måttet på en lyckad integration är enligt ambassadören att upplevelsen är att man rör sig i en region i stället för i två länder,

– Ännu är vi inte där men arbetet fortsätter och fortskrider. Utgångspunkten var år 2000. Idag är integrationen bättre. Ambitionen är att vara ännu bättre om 25 år än idag. Kraften att förbättra finns kvar, säger han.

Hans Wallmark och Danmarks ambassadör i Sverige, Kristina Miskowiak Beckvard. Foto: News Øresund

En viktig del i ambassadörsuppdraget är att främja sitt land i det egna landet. Här har Hans Wallmark krokat arm med Danmarks ambassadör i Sverige, Kristina Miskowiak Beckvard.

– Vi har två vinklar för samma uppdrag. Att göra så bra som möjligt för Danmark i Sverige och vice versa.

Tillsammans gjorde de tidigare i år en gemensam presentation med rubriken ”Vad kan vi vänta framöver av det goda samarbetet mellan länderna?” under Real Estate Øresund,  där 300 svenska och danska samhällsbyggare deltog.

Samtidigt som Hans Wallmark pekar på Nordens välstånd och stabilitet vill han höja ett varnande finger för att ta lite väl mycket för givet.

Med tanke på – den svåra och komplicerade, som han säger – omvärlden behöver vi få upp ögonen för vad vi har framför fötterna och slå vakt om det vi har för att inte riskera att förlora det. Den nordiska identiteten är viktig liksom vänskapen mellan länderna, säger Hans Wallmark.

– Vi har inga bättre vänner än denna storfamilj som de nordiska länderna är. Det är bevisat att när det är som tuffast hämtar man sin styrka från det som är närmast.