Kanske ett gränshinder? Falska vänner i sängen

En som har funderat på de falska vännerna är Henrik Huldén på det svensk-finländska kulturcentret Hanaholmen utanför Helsingfors. Han presenterade sin spaning vid det nordiska språkseminariet i april.

Huldéns vinkel är de “nordiska sängkläderna”, ord som kan bli viktiga när man förälskar sig över en gräns.

Huldén börjar med ordet rum, som det heter på svenska, “rom” på norska, men på Island kallas “herbergi” (och på danska “et værelse”). Där finns en säng, både på svenska och norska, men på Island heter sängen “rúm”.

I sängen finns det som svenskar och norrmän (och danskar) kallar en madrass, som på island heter “dýna”. När islänningen lägger sig ner har hen under huvudet en “koddi”, på norska heter det pute, på svenska en dyna (men kudde används också). När finländaren drar ett täcke över sig kallar norrmannen och dansken det en dyne. Men på Island är det en sæng.

Semester ger ledighet bara ibland

Inom turistföretagen känner man till språksvårigheterna. En klassiker är den svenska turisten som blir körd till begravningsplatsen när hen ber om tips om ett “roligt” resemål, med betydelsen skojig eller underhållande. För en dansk eller norrman betyder det en lugn och rofylld plats, vill de ha mer fart på resemålet talar de om sjov eller morsomt.

Språkliga fallgropar inom turismen:

• Semester: Ledighet i Sverige och Finland, men ferie i övriga Norden – där semester betyder en skoltermin.
• Roligt: Svenskar vill ha kul, men danskar och norrmän kopplar det till lugn och ro.
• Frukost: Svenska frukost, danska morgenmad, medan frokost betyder lunch i Danmark.

Skandinaviska nödvändig i Nordjobb

En organisation som har jobbat en hel del med nordisk språkförståelse är föreningarna Norden.
Deras Projekt Nordjobb har publicerat en guide för att hjälpa nordjobbarna i praktiken och väcka intresse för den skandinaviska språkgemenskapen. Men här förtecknas inga falska vänner. 

I guiden får nordjobbarna lära sig att upp till 80 procent av orden är gemensamma i Nordens huvudspråk skandinaviskan. Orden är långt desamma, men uttalet varierar i de tre olika dialektgrupperna danskan, norskan och svenskan.

Skandinaviska är Nordjobbs arbetsspråk, det ska man också behärska för att kunna söka Nordjobb, enligt guideboken.

Orden som presenteras rör sig i arbetsverkligheten för de unga nordjobbarna. Rubrikerna handlar om turistbransch, fiskeri, jordbruk, mat och dricka, vid sidan av ord om allmän samvaro.

Bland de allmänna orden får man lära sig att en jobbig typ på norska är plagsom eller kjip, och på danska besværlig eller træls. En vänlig person är på danska flink och på norska vennlig eller snill. En skillnad är “forskel” på danska och norska.

Ett gemensamt olönat arbete (på finska och finlandssvenska “talko”) heter på norska dugnad och på danska “fælles ulönnet arbeide”.
En mysig och trevlig stämning på svenska är på danska hyggelig och på norska koselig.

Svenskans “gräla” heter på danska “skændes” och på norska “krangle”. En norsk gladlaks är ingen fisk utan helt enkelt en glad person.

Och så kan det vara värt att veta att en svensk mustasch på norska heter “bart” och på danska “overskæg”.