Flextid nyckeln till längre arbetsliv

Livsmedelsföretaget Saarioinen satte år 2004 igång ett försök vid fabriken i Sahalahti med att stödja äldre arbetstagare, ett experiment som utföll väl och senare utvidgades till hela koncernen. Tillsammans med företagshälsovården utformade arbetsgivare och fack en plan som syftade till att höja pensionsåldern och minska sjukfrånvaron.

Ny forskning visar att intresset för att jobba längre har ökat och att flexibel arbetstid är en väg. Saarionen har infört ett helt frivilligt, men mycket populärt system som gör livet lättare för äldre arbetstagare. De får uppgifter som inte är lika tunga rent fysiskt, de behöver inte arbeta i tre skift och cirkulerar inte heller mellan olika arbetsmoment som andra. De har även rätt att gå till fysioterapeuten på företagets bekostnad.

Ledig tid

Dessutom har de rätt att byta den så kallade semesterpremien till ledig tid vilket då ger en semester som är 15 dagar längre än för de yngre. Dessutom får de som arbetat länge i företaget efter viss tid en premie som också kan bytas ut mot ledig tid. Därtill har de förtur när kvoten för alterneringsledighet fördelas. Ändå får de behålla samma lön. Alla som arbetat i företaget minst fem år och fyllt 55 år kan vara med.

- Nästan alla söker till programmet, säger fabriksdirektör Ritva Tuohimaa.

För tillfället handlar det om 80 personer eller var tionde anställd. Hon anser att resultaten varit bra. Andelen anställda som är över 60 år hade vuxit från 3,5 till 6,3 procent under den tid programmet varat och pensionsåldern har stigit till 61,5 år, vilket är mer än ett år senare än i snitt.

Förmän i fokus

Vad gäller utmaningarna så är det närmast förmännen som får mer arbete när de ska anpassa arbetsuppgifterna på individuell nivå.

- Det krävs ganska mycket av dem.

Ursprungligen infördes seniorprogrammet för att arbetskraftsbristen stod inför dörren. Därför skulle pensionsåldern höjas.

- Men vi har inget problem med att hitta arbetstagare för tillfället.

Andra företag har visat så stort intresse för erfarenheterna från fabriken att många nu allmänt talar om en ”Sahalahtimodell” för att locka folk att jobba längre.

Får stöd

Erfarenheterna från Saarioinen stöder resultaten i en färsk undersökning som Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors gjort. Flexibla arbetstider och god hälsa är förutsättning för att folk i arbetaryrken ska stanna längre i arbetslivet. Samtidigt har få arbetare - 19 procent år 2009 - möjlighet att flexa mot 37 procent av tjänstemännen.
Potentialen för längre karriärer ökar: undersökningen visar att hela 73 procent av de högre tjänstemännen år 2009 kunde tänka sig arbeta efter 63 års ålder. Tre år tidigare var andelen 63 procent. Motsvarande andel för lägre tjänstemän var 64 procent jämfört med 55 procent år 2006 och för arbetare 53 procent, upp från 48 procent.
Många olika faktorer ska vägas samman inför beslutet att jobba längre.

- De anställda behöver incitament i form av flexibla arbetstids- och arbetsplatslösningar, sund och trivsam arbetsmiljö, balanserad arbetsbelastning, gott chefskap, bra arbetsklimat och stöd från företagshälsovården, säger specialforskare Merja Perkiö-Mäkelä från Arbetshälsoinstitutet.

Det handlar alltså om en helhet där arbetsförmåga och välbefinnande i arbetet ställs i fokus.

- Vår undersökning visar på vikten av att de anställda – särskilt de med arbetaryrken – får hjälp med att fortsätta arbeta. Även resultaten i den senaste Eurobarometern pekar i samma riktning, säger Perkiö-Mäkelä.

Bättre analys

Precis som Ritva Tuohimaa påpekade är förmännen i nyckelposition eftersom deras insats är avgörande vad gäller tidspress, arbetsplatsmobbning, personkonflikter och bristande stöd från chefen.

Enligt äldre forskare Maarit Vartia borde alla tillsammans gå in för att identifiera psykosociala risker i arbetet och förhindra konflikter.

- Lämplig arbetsmängd, möjligheter att påverka sitt eget arbete och gott samspel inom arbetsgemenskapen ökar intresset för att fortsätta arbeta, säger hon.